Jag blir bara så jävla förbannad på människor i skolan, på stan, i hela världen. Satt på min lunchrast en dag i veckan på en bänk i skolan. Under de 20min jag sitter där går det förbi flertal människor, och så kommer klassen som har funktionshinder från lunchen. Och jag kollar alltid väldigt noga på alla människor som går förbi denna klass och då blir jag riktigt rasande. Hur dem viskar när dem gått förbi, hur dem skrattar, i veckan var det en som sa "gud vad jävla äcklig, men såg du hans ansikte? Stora jävla finnar *hahah*". 

Ser bokstavligen varje dag detta, och hör till och med vänner säga liknande saker. Och jag förstår inte att folk inte fattar att det inte är deras fel? Men dem är som vem som helst i världen. Att inte folk har mer medkänsla än så. Usch och fy på er som håller på med detta och jag hoppas verkligen att ni tänker till någon gång och tänker på att dem har känslor så som ni. Förstår ni inte hur starka dem är som personer som får vara med om folk som stirrar och folk som skrattar åt dem varje dag. 
Och nu pratar jag inte bara om dem som har t ex downs syndrom utan alla med någon typ av funktionsnedsättning. Varför använder många ord som "CP" "Damp" osv för? Är det roliga sjukdomar? Är det roligare än vanliga ord? Kan någon snälla svara på den frågan? Skulle väldigt gärna veta Varför man säger dessa saker. Jag håller på att bli riktigt less på alla fula ord som sägs, och ord som egentligen inte ens är fula som nu blivit det.